onsdag 4 januari 2012

Tillbaka till rötterna

Bilderna i de kommande inläggen är alla tagna i Falköping, staden där jag till viss del växte upp och har mina rötter. Ur ett bilspottningsperspektiv så är mindre städer att föredra, eftersom bilparken generellt tenderar att vara äldre och därför mer intressant.

Denna BMW 528i verkar fortfarande användas som bruksbil. Dubbdäcken och det faktum att den fortfarande var påställd i november styrker det.
Detta är faktiskt den första generationens 5-serie vilken hade den interna beteckningen E12 och som tillverkades mellan 1972-81. Bilen här är av årsmodell 1980.

Trots framtoningen som bruksfordon så är den sparsamt använd. Mätarställningen var vid den senaste besiktningen inte mer än drygt 12 000 mil. Denna ägde dock rum för hela fem år sedan, och har kanske ökat något sedan dess.
De senaste registreringsbevisen utfärdades i höstas, vilket kan tyda på ett ägarbyte. Ett av få, bör tilläggas, eftersom det totala antalet nu är uppe i tre. Kanske det rör sig om en gubbil?
Det vore en sportig gubbe i sådana fall, 2,8-literssexan på runt 180 hk var den näst kralligaste motorn man kunde ha, endast överträffad av M535i. Ägaren kostade i alla fall på sig, detta var knappast en billig bil när det begav sig.
Skicket är som man kan förvänta sig, bilen är blank i lacken och rak i plåten, även om det har börjat krypa en del vid tanklocket och bakdörren. Detta stör dock inte så mycket som den saknade listen på densamma.

Jag gillar tidiga BMW, de har en nätthet i linjeföringen som utstrålar tidlös elegans. Långt ifrån nutidens överjästa berlinermunkar. Inga excesser, inget prål och inget skryt. Ingenting som skriker ut "FLYTTA PÅ DIG! JAG ÄR VIKTIG OCH HAR BRÅTTOM!". Det enda som avslöjar prislappens storlek är emblemen på bakstammen och i grillen; 528i. Vill du vara så vänlig att flytta på dig. Respekt, som ungdomarna skulle säga.

...ända tills man i backspegeln får syn på en likadan front, men med ett emblem som säger M535i, alltså.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar